Nyss hemkommen från ett besök hos min barnmorska Lisa. Lillkillens hjärta slog ”tydligt, klart och regelbundet” som barnmorskan uttryckte det. Han var vaken och man hörde hur han rörde på sig där inne. Häftigt att man kan höra sånt med hjälp av en sån där doptone-manick. Lillpluttens hjärta slog ca 150 slag/minut. 

Undras när jag kommer att känna honom där i magen? Det kan visst ske vilken dag som helst nu. Vem vet, sen kanske man inte kommer att få en lugn stund pga allt buffande, hickande och sparkande? Han kanske kommer att börja försöka ta några trevande danssteg där inne i magen rentav? Hans mamma gillar ju att dansa, så why not lixom? 

Idag fick jag en mapp av barnmorskan med ett moderskapsintyg. Tänka sig, ett moderskapsintyg. Känns stort lixom. Det där intyget ska jag skicka in till försäkringskassan så att dom kan räkna ut min blivande föräldrapenning. I mappen la hon även min mödravårdshälsojournal, en testrapport som talar om att jag inte har Hepatit B, Hiv eller syfilis m.m Plus en rapport om vad jag har för blodgrupp. Denna mapp ska jag sen ha med mig till förlossningen.

Barnmorskan frågade hur jag mådde numera. Jag berättade som det var, att jag tycker att det är jobbigt med molvärken av myomen i magen. Att dom trycker på, är obehagliga och gör att jag har svårt att sova på nätterna. Inatt låg jag vaken 2-3 timmar, vilket händer mig var och varannan natt. Har varit bra mosig idag på jobbet. Sen börjar jag känna av min stelopererade rygg, vilket oxå bidrar till att det är svårt att hitta någon skön sovställning. Lisa skrev en remiss till en läkare som mödravårdscentralen samarbetar med. Ska dit nästa vecka och se om jag kanske blir sjukskriven något framöver.. Det är tufft att vara glad, pigg och trevlig i mitt jobb som receptionist, när man inte får ordentligt med sömn.. 

Kramzingar!