Here comes the weekend!

Det var länge sen jag kände att det skulle bli så här skönt med helg. Hela jag bara störtmyser just nu. Laddar ner för fullt efter några intensiva arbetsdagar. Fleece-tröjan (är lite frusen) och sköna mjukisbyxor har jag satt på mig och linserna har bytts ut mot glasögon. Sitter nu skräddare i soffan med laptopen på en kudde i knät. Jag känner mig riktigt harmonisk. En skön känsla.

Tack alla vänner för er omtanke sen mitt förra inlägg. Jag skrev ju att jag kände mig down då. Flera av mina vänner har frågat hur jag mår och erbjudit stöd. Ni är så goa. Är glad att ni finns.

Jag mår bra nu igen. Det nya jobbet var inte så tråkigt/hemskt som jag föreställde mig. Jag har nu jobbat där tre dagar och kommer in i det mer och mer för var dag som går. Det kunde ha varit roligare och det kunde varit sämre. Överkomligt med andra ord. Får se hur länge mitt uppdrag där kommer att vara. Som kortast tid blir det fram till sista oktober. Troligtvis varar det längre..

Jag tänkte att det skulle ta kortare tid att åka kommunalt dit och hem eftersom min nya arbetsplats ligger en bit utanför stan, närmare min hemort.. Men där bedrog jag mig. Kommunikationerna passade riktigt dåligt till mina arbetstider. Tar över en timme att åka enkel resa, medan det bara tar 20 minuter med bilen. Jag hade flyt igår. Hyrde ut mitt SL-säsongskort till en bekant till mamma. En månad i taget beroende på hur länge mitt uppdrag varar. Så nu har jag råd att ta bilen till jobbet och får på det sättet 1,5 timmes mer fritid hemma per dag. *tummen upp* Dessutom kan jag parkera gratis vid jobbet och slipper även att betala trängselskatt eftersom jag aldrig behöver köra in i stan. Jätte-bra!   

"Blir du älskad, älska varmt tillbaka

 Blir du sårad, såra ej igen

 Blir du bortglömd, låt så vara

 säkert finner du en bättre vän"

I mitt förra inlägg skrev jag att jag grubblade över något. Jag kan berätta vad det var jag grubblade över. Jag har dejtat en kille några gånger på sistone. Den sista veckan hörde jag knappt ifrån honom och min magkänsla sa mig att något inte stämde. Jag hade rätt. Han ville inte fortsätta dejta mig.. Det var synd att han inte ville ge oss en chans att lära känna varandra mer, men han ville prioritera annat sa han.

Det var skönt att få reda på hur det låg till istället för att behöva gå och undra. Jag känner mig stark och mår bra ändå. Jag är en obotlig romantiker. Vet att jag har mycket att ge den som besvarar min kärlek. Han finns där ute någonstans fortfarande. I know so. I väntan på Honom fortsätter jag att njuta av livet.  

"Idag är den skönaste dagen i år,

 vi glömmer i morgon, vi glömmer igår.

 En dag värd att leva vad önskar vi mer,

 om bara vi mottager allt vad den ger.

 Då upptäcks att livet helt underbart är,

 så ta vara på stunden, just nu och just här.

 Gör något av den, något du vill

 fyll den med mening för dej finns den till.

 Försumma ej chansen, du ångrar dej sen,

 för tiden just nu kommer aldrig igen.."

Appropå något helt annat. Jag har fått ledigt fredagen den 23 oktober! Då ska jag åka upp till Hudiksvall och delta för första gången i en dansmara som anordnas där. Läs mer här: http://www.giraffevent.se/. Jag har varit på dansmaran uppe i Ö-vik två gånger, åtta gånger har jag besökt dansveckan på Öland och fyra gånger dansveckan i Malung. Nu är det Hudikmara-tajm! Ska bli kuul.

Kramzing från J

Hej vänner!

Ni vet att jag har skrivit att jag har mått toppen en längre tid och att jag har varit med om en massa roligt. Det har jag verkligen! Helt underbart har det varit.

Men så nu har jag kommit in i en liten svacka känns det som.. Jag har fått ett nytt jobbuppdrag som startar imorgon. Detta uppdrag kan komma att vara i flera månader. Jag borde ju egentligen vara glad över det. Många av mina vänner har gratulerat mig till det nya uppdraget. Jätte-gulligt av dom.  Det tråkiga är att det kändes inte riktigt bra när jag var på intervjuen.. Företaget/receptionen kändes opersonlig och strikt.. Hm, jag hoppas att jag får en annan uppfattning när jag börjar imorgon. Det är så viktigt att man trivs på jobbet. Det var ju roligt iallafall att dom två kvinnor som intervjuade mig bestämde sig redan under intervjuen för att anlita mig. Det tar jag som en komplimang. Det är roligt att jag tydligen gör ett gott intryck.  Måtte jag nu bara trivas där... Det största företaget hittills bland mina uppdrag. Ca 400 anställda på just denna arbetsplats med både produktion, utveckling, sälj- och administrativa avdelningar på samma ställe. Detta företag är världsledande inom just sitt område och har kontor runtom i världen. Det kommer med andra ord oxå innebära att jag får snacka en hel del engelska. Det borde gå bra. Jag berättar mer sen om hur det går..

Sen är det en annan sak som jag går och grubblar på. Känner dock att jag inte vill ta upp det här. Behåller det för mig själv..

Här är en fin låt som jag vill dela med er. En ballad med mycket känsla. Känner mig lite ensam måste jag erkänna. Hoppas att jag känner mig mer uppåt imorgon.. Godnatt allihopa så småningom.

Kan du se tio ansikten i trädet?

Kan du se det kyssande paret?

Ser du de tre kvinnorna?

Ser du bebisen?

Kram från Jenny!

Här är en låt som får mig att genast vilja gå upp på dansgolvet och bugga loss!

Hej!

Jag har det så långtråkigt på jobbet just nu så jag skriver lite här.

Igår var jag olaglig. Jag smet in genom tunnelbane-spärren utan att betala.  Det var inte meningen! Jag hade mitt säsongskort i handväskan, men jag var riktigt disträ och gick i min egen lilla värld. Fick för mig att det bara var att gå igenom, precis som man gör när man kommer från tunnelbanan. Först försökte jag gå igenom den bredare spärren som i första hand är till för folk med stora väskor och barnvagnar. Konstigt, spärren ville inte öppna sig.. Jag var fortfarande så lost i min egen värld så jag tänkte bara förstrött att det var något fel på spärren. Gick snabbt över till spärren bredvid som var öppen (eftersom en annan person just hade gått igenom) och lyckades nätt och jämt klämma mig igenom precis innan dörrgrindarna stängdes. Jag till och med klämdes fast lite innan jag lyckades komma igenom på andra sidan. Vid det här laget hade jag blivit lite irriterad över att spärrarna fungerade så dåligt.. Hann gå cirka tre meter när jag insåg vad jag hade gjort. Jag hade smitit in utan att betala!  Oj vad jag skämdes!  Hur korkad får man vara lixom? Inte så underligt att inte grindarna ville släppa igenom mig, eller hur? Jag tittade på snubben borta i betalhytten. Hade han sett vad jag hade gjort måntro? Skulle jag gå ut igen och dra kortet bara för att visa att jag ju faktiskt hade ett fungerande kort? Nä, ingen verkade ha märkt vad jag nyss gjort.. Jag gick ut på tunnelbaneperrongen med svansen mellan benen. Hu, vad pinsamt! Jag brukar alltid vara så noga med att göra rätt för mig..

Vet ni vad? Jag råkade göra nästan samma grej i förrgår när jag skulle hem från jobbet. Försökte gå igenom utan att dra mitt kort. Jag försökte flera gånger men grinden gav ifrån sig en knorrande signal varje gång jag kom för nära grinddörrarna. Efter typ tre försök insåg jag att jag måste ju för sjutton gubbar dra kortet!!

My god, sådär disträ får man bara inte vara!! Skärpning Jenny! Alzeimers-varning!

Dom två senaste gångerna som jag har gått igenom spärren har jag varit jättenoga med att dra kortet. Kan ju inte gå och dagdrömma hur som helst vettja.

Kramar från lilla mig!

Tjoflöjt!

Nu är jag tebax från prommisen.  Det var skönt att komma ut lite. Mindre trevligt var det att undvika att trampa på alla frogs som skuttade på cykelbanorna. Tänk om man skulle råka trampa på en. Uäck, va äckligt. Roligare scenario än att ha en platt froggis under sulan kan jag absolut tänka mig.

Det har hänt en del skoj på sistone! Förra helgen åkte jag på en danskryssning med mina kära vänner. Suuperkuligt var det! Tiden verkligen flöög fram. Ett gott tecken på att man hade kul med andra ord.  Casanovas, Sannex, Arvingarna och Expanders lirade nonstop på två olika dansgolv. Jag dansade och dansade och dansade all night long. Somnade inte förrän klockan var runt sex på morgonen. Frukostbuffén fick stryka på foten. Det gick inte att få upp Jenny-Penny ur slafen. Mina tre hyttkompisar Mia, Agneta och Mathias fick traska iväg till frukostrestaurangen utan mig. Jag passade på att tryna ytterligare en timme. Najs!

Gissa vad alla gjorde på tillbakaresan!? Jovisst, rätt gissat! Vi dansade såklart. *ler* Det var kul med allt dansande, men i ärlighetens namn tycker jag att det var lite tråkigt att man inte hann umgås ordentligt med alla. Det vart lixom inget party. Jag drack visserligen några drinkar, men dom kände jag inte av. Blev inte det minsta berusad. Jag tror att jag svettades bort alkoholen. Den dunstade kanske or something?  Jag skulle kunnat ha tänkt mig att förlänga kryssningen ett dygn till så att man hann prata mer med alla som man ville hinna prata med.

Mina hyttkompisar Mia och Agneta.

Karro och Patrik buggar på akterdäck.

Mina två vänner Agneta och Micke.

Ett glatt gäng: Kicki, Daniel, Daniel och Martine.

Här buggar jag med Daniel. Han är råkul att dansa med! Fotograf är Martin K.

Jag har gjort en del braiga saker på sistone. Dels besiktigade jag min bil i torsdags och den gick igenom lätt som en plätt utan anmärkning. Dejligt! Sen har jag varit ekonomisk. Jag har nämligen jämfört elbolag och bytt till ett elbolag som är billigare. That´s good! Har oxå kommit mig för att byta a-kassa till en billigare sådan oxå. Många bäckar små vettni... Dom sparade pengarna kan jag lägga på något annat istället. *tummen upp*   

Igår kom jag hem från Båårläänge i Daaalarna. *försöker härma dalmasarnas dialekt* Jag hälsade på en trevlig kille som jag har träffat på dans i sommar. Han heter Mathias.

Sen måste jag ge en skopa missnöje till SL.  En skopa missnöje? Kan man säga så? Jaja, ni förstår vad jag menar.. Jag blir så in i bängen irriterad på luftkonditioneringen ombord på bussarna som går mellan stan och min hemkommun. VARFÖR kan inte chaufförerna reglera luftkonditioneringen för? Det är sviinkallt på dom bussarna och hela bussresan på 40-45 minuter är en riktig pina. Alla, och då menar jag alla, sitter och huttrar. Jag blir så irriterad och på dåligt humör över att behöva frysa så mycket!  Jag har hört flera som har gått fram till chaufförerna och frågat om dom inte kan höja värmen. Chaufförerna säger då att temperaturen ställer in sig själv per automatik. Undras vilka dom använde som testare av dessa AC:n? Isbjörnar kanske? Numera har jag börjat ta en annan väg hem från stan. Bara för att slippa pinas i dessa köldbussar. Nästa vecka kommer jag troligtvis att få ett nytt jobbuppdrag, då kanske jag är tvungen att åka dessa bussar igen? Påminn mig om att jag ska packa med mig min dunjacka då. Det ska mycket till för att göra mig irriterad eller förbannad. Men detta är ett sånt tillfälle. Jag ger en fet tumme ner för the frozen-buses!

Om man bortser från mitt missnöje gällande buss-AC:arna, så tycker jag att livet är toppen just nu! Jag känner mig sprudlande glad. Detta beror till väldigt stor del på alla mina vänner. Ni är så fina mot mig. Tack för att ni finns.  

Nu ska jag och min braiga bok lägga oss.  

Puzzisar från mig!

"Det är utsidan som får dig att stanna upp, men insidan som får dig att stanna kvar."

Visst är det ett himla bra citat? Det stämmer verkligen.  Ville dela dessa ord med er, mina läsare.. Jag fick mig en tankeställare när jag läste det första gången.

Vad gör jag nu? Joo, jag mumsar på nudlar. Jag har inte ätit nudlar på flera år. Men så för några veckor sedan köpte jag några nudelpaket med olika smaker. Guud, vad gott det var! Nu äter jag nudlar var och varannan dag. Visst är jag tråkig?  Jag kan vara sån. Fastnar jag för något gott så kan jag äta det tills jag själv förvandlas till det jag äter. Så om ytterligare några veckor ser jag kanske ut som en enda lång smal maskliknande nudel!

Idag är det måndag. Det är första dagen på mitt nya liv - är det tänkt. Mitt nya sunda liv. Hehe, har ni hört den förut?  Jag skulle egentligen kunnat gå iväg till gymmet ikväll.. Men det känns inte riktigt som en gymtränarkväll ikväll.. Jaså ni känner på samma sätt? *fantiserar för att känna mig bättre* Bra att veta att jag inte är den enda som är slö. Eller vad säger jag?! Jag menar inte att jag är slö... utan bara lite...lite... jag är inte så gymsugen helt enkelt. *ler* Imorgon kväll kanske!? 

Men tänka sig, nu ringde telefonen. Min kompis Mia hade ändrat sig om att gå en promenad ikväll. Nu kunde hon ta en promenad ändå. Bra, då får jag lite motion iallafall! *tummen upp*

Nu ska jag svischa iväg ut med promenadpjucken.

Kram på er!

Hej svejs!

Titta vad jag kan göra:  och så kan jag göra så här osså: ! Coolt va?

Var ju bara tvungen att prova den nya smajlis-funktionen på min blogg.  Jag har saknat den funktionen förut. Det här är ju perfa vettja!

Just nu är jag inne på min andra av tre arbetsveckor på ett företag som ligger i DN-skrapan. Utsikten från min reception går inte av för hackor! Hela Stockholms stad breder ut sig nedanför mig. På detta kort ser ni en del av min underbara utsikt:

Det är synd och skam att jag inte har vidvinkel-objektiv på min kamera. Jag ser ut över både Globen, Kaknästornet och Stadshuset från mina receptionsfönster.

Jag trivs bra på detta företag. Periodvis är det mycket att göra, men det känns redan som att jag har stenkoll på det mesta även fast det bara är mina andra vecka. Får vara glad åt att man har huvudet på skaft och kan snappa upp saker och ting fort.. I oktober har jag jobbat tre år som konsult, så man har ju fått in en bra rutin oxå. Skönt.

Jag är inte van vid att det tar så lång tid att ta sig till jobbet.. nästan 1,5 timme. DN-skrapan ligger lite på fel sidan av stan för mig. Förra veckan åkte jag tåg, buss, tunnelbana och buss igen för att ta mig till kneget..!  Igår och idag har jag provat att åka en annan väg: buss, tunnelbana och buss. Det blev ett byte mindre iallafall. Najs. Imorse konstaterade jag en sak.. Har ni tänkt på vilka otroligt deprimerande, mörka och tråkiga tunnelbane-perronger det finns längs med sträckan Kista-Fridhemsplan på den blåa linjen? Hua, där skulle inte jag vilja stå för mig själv en sen kväll. Inga glada färger, bara mörk bergvägg med tråkigt klotter på och belysningen är under all kritik. Jag satt och tänkte att vilken skillnad det skulle göra bara genom att måla en ljusare kulör på väggarna.. Undras varför det ser så tråkigt ut längs med denna sträcka? Har SL inte råd att fräscha upp den? *klurar*

Nu ropar dom på mig här.. Det är fikatajm.  

Ha det så bra alla ni out there!