Jag har bytt namn! Ni kan numera titulera mig ”Flygande Blixten”. ;-) Hehe! Varför? Jo, jag har nyligen blivit stolt ägare till ett par inlines! Passade på att köpa mig ett par plus skydds-kit på Stadiums sommarrea. Jag har tidigare åkt inlines vid två tillfällen. Det var sommaren 1999 under dansveckan på Öland. Första åkturen på mina nya inlines gick inge´ vidare måste erkännas.. För några dagar sedan gjorde jag ett nytt tappert försök. Jag tog denna gång hjälp av ett par stavgångsstavar som jag hade lånat hem. Stavarna fick mig att hålla balansen bättre. Såg nästan ut som ett proffs där jag svischade förbi.. eller kanske inte! Tihi! Nä men faktum är att på raksträckorna lyckades jag få upp en rätt bra fart.. det gick nästan lika fort som om jag skulle ha cyklat. Lite hjälp har jag nog av att jag har åkt skidor förut, alltså med tanke på hur man tar ut "skären" med benen.

My god, vilket fyspass det är att åka inlines! Jag blev tämligen fort genomsvettig.. Svetten rann ner i ögonen på mig samtidigt som jag mumsade på både den ena och andra flugan som flög in i munnen när jag svischade fram. Jag hade lite svårt att andas genom näsan, därför hade jag munnen öppen istället, vilket resulterade i en brakmåltid bestående av flugor och diverse andra flygfän.

På vägen till den fina cykelbanan som går längs med kanalen, var jag tvungen att ta mig nerför en nedförsbacke. Hua, jag är verkligen inte vän med nedförsbackarna ännu. :-O Jag tappade kontrollen och farten bara ökade och ökade! Jag hade säkert en meter mellan benen och armarna flaxade för fullt med stavarna pekandes åt alla olika håll. Det pinsamma var att när jag åkte nerför där passerade jag ett gäng människor som spelade boule på en boule-bana. Dom började ropa åt mig och man märkte att dom blev oroliga över hur jag skulle klara backen. Tack o lov så slapp jag göra bort mig fullständigt genom att ramla. Jag lyckades ta backen som slutade med en tvär vänstersväng och lyckades sedan äntligen få stopp på inlinesen. Puh säger jag bara! Raksträckor och uppförsbackar går rätt bra nu, men dom där nedförsbackarna kräver absolut mer träning. That´s a fact. :-)

Så här såg jag (i mitten) och mina två kompisar ut när jag tog min första inlinestur i Borgholm år 1999:

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hellou!   Nu har Erik hunnit bli 15 månader och jag mår toppen! Har gått ner alla 18 gravkilon plus några extra kilon och alla fysiska och psykiska besvär är borta. Jippey!   Erik väger 12 kg och är 80 cm lång. Världens snällaste unge är han....

Hej!   Nu har Erik fyllt ett år! Stora killen kan inte gå själv ännu, men det är nog bara en tidsfråga innan han släpper taget och stapplar iväg på egen hand.   Han säger två ord: "den" och "där". Allting ska pekas på och så säger han den nä...

Hej!   Snart, om 22 dagar rättare bestämt, kommer min älskade son att fylla ett år. Ett år har gått sen mitt liv förändrades totalt och jag blev mamma. Det var jättetungt i början eftersom jag drabbades av förlossningsdepression. Idag hittade jag...

Morsning korsning!   Holy macaroni vad snabbt tiden går och vad fort lillskrutten utvecklas. Ja, jag vet att jag skrev det även i mitt förra inlägg men så är det verkligen. Nästa vecka fyller min lille pojke tio månader. Han har upptäckt att geno...

Hellou!   Jag är ensam hemma just nu. Är tyvärr förkyld och har nackspärr. Även om det finns en del städande som jag skulle behöva göra, så är det bara att strunta i det och sitta ner och ta det lugnt. Klarar ju inte av att göra något när huvudet...