Aj! Oj! Stön!  *fniss* :-D

Hej hej, hemskt mycket hej!

Tänkte nu fortsätta att berätta om min 30-årsfest.

Jag, mamma och Janne anlände till festlokalen vid 14-tiden på lördagen. Vi tog ur alla sjuttioelva kassar med diverse party-prylar ur bilen och kånkade ner dom för trappan till den stora festlokalen. Sen var det till att ge järnet tills gästerna skulle anlända fyra timmar senare. Vi flyttade runt bord, stolar, soffor, la ut dukar, ställde fram en massa ljus, strödde konfetti på dukarna och hängde upp partygirlanger här och var. Kocken som jobbade i samma hus kom med buffé-maten (det var en kall buffé) och ställde in den i kylarna, vi kopplade in min laptop till högtalarna, jag gjorde iordning små påsar innehållandes lite olika grejor till en lek som jag tänkte köra senare, jag gick runt i korridorerna och trappan och satte upp mina tipspromenadsfrågor.

När det var 45 minuter kvar tills gästerna skulle komma, återstod bara att svida om till 80-talsoutfiten. Jag satte på mig mina nya införskaffade kläder beståendes av en kort jeanskjol, ett par svarta nätstrumpbyxor, dom neonrosa benvärmarna, en vit kortärmad top med tryck i neonfärger, massor av rosa armband, lila stora plastörhängen, ett färgglatt pärlhalsband, en höftlänk i silver och på huvet tryckte jag ner en svart hatt med åttiotalsstuk (hoppades jag). Under 80-talet skulle man ju sminka sig mycket... ju mer desto bättre har jag läst. Så jag kletade på mig blå ögonskugga, rött rouge på kinderna, svart mascara och ett väldigt rosa läppstift. Kändes ovant med så mycket smink när jag normalt bara brukar använda mascara och läppglans. Jag kunde inte låta bli att le åt min egen spegelbild. Det är roligt att klä ut sig! :-D

Sen anlände den ena gästen efter den andra. Nästan alla hade till min glädje klätt ut sig och när man tittade på dom så var det som om man förflyttat sig tillbaka till 1980-talet! Skithäftigt! Sissi hade förbrukat grymt mycket hårspray. Hennes hår var jättestort och spretade åt alla håll! Gabriella hade helt klart festens snyggaste kjol: en klarrosa paljettkjol! Min halvstorebror hade en laxrosa kort skinnjacka med jättefula rosa solglasögon och Janne hade lyckats leta fram en av sina gamla blommiga skjortor. Tihi! Min bonusfarmor (som jag benämnde som krutgumma tidigare i min blogg), hade också gjort sig till med klädseln.. fast hon hade räknat fel på årtionde för kläderna som hon hade på sig var från 60-talet. Men skit samma.. hon var jätte-läcker ändå!

Vi satte oss i sofforna, snackade och drack välkomstdrink beståendes av mousserande vin och hemmagjorda snittar som tilltugg. Ur högtalarna poppades det 80-talsmusik (såklart!). Rätt var det var kommer det in en kille med svart långt hår, en röd snusnäsduk runt huvet, vit skjorta och svarta byxor. Jag kände inte igen denne kille och tänkte att han måste ha kommit fel. Men hej vad jag bedrog mig! Det var ju min bästa väninnas pojkvän Thomas! Normalt är han nästan rakad på huvet, så jag kände inte igen honom med den långhåriga peruken. Han såg verkligen så cool ut! Han såg ut som hämtad ur ett hårdrocksband från the 80´s. :-D

Nu hade alla gästerna kommit och jag la ut ett långt rep på golvet. Jag påkallade allas uppmärksamhet och instruerade om vad som skulle ske härnäst. Alla skulle ställa sig bredvid varandra med båda fötterna på repet.  Sedan skulle dom ställa sig i födelsedagsordning  med 1:a januari längst ut till vänster och 31:a december längst ut till höger. Dom måste hela tiden ha en fot på repet och därför klättra och krama sig förbi varandra. Det var roligt att se på när dom skred till verket. Det var en bra uppvärmningslek tyckte jag. När så alla till slut stod i födelseordning, delade jag in dom (som dom stod) i fem lag med tre personer i varje lag. Varje lag fick en stryktipset-talong och en penna. Nu var det dax för tipspromenad a´ la Jenny! Jag följde med runt och tog kort när dom stod och klurade vid dom olika frågestationerna. När alla lagen kom tillbaka samlade jag in deras svar och la undan dom så länge.

Klockan hade hunnit bli mkt. Våra magar kurrade och det var äntligen dags att provsmaka buffén. Buffén bestod av två olika sorters varmrökt lax, kokt färskpotatis, örtagårdssås, rostbiff, fransk potatissallad, en tillhörande brun sås av något slag, sallads, dressingar, hembakt bröd och ost. Jag och mamma hade bestämt menyn, och kocken hade gjort ett bra arbete måste jag säga. Maten var jätte-smaskig. :-P Idag är jag dock inte längre lika begeistrad i maten eftersom jag har ätit bufférester till lunch och middag varenda dag fram till nu.. Det bidde ju lite mat över om man säger så. ;-)

Efter att vi ätit upp, plockade jag fram svarstalongerna från tipspromenaden och delade ut dom så att motståndarlagen fick rätta varandras svar. Jag gick igenom dom rätta svaren och det vinnande laget fick sina ootroligt schyssta priser: Sissi fick en nyckelknipa med en miniatyr av Rubiks Kub (som ju var så populärt tisdfördriv på 80-talet), Janne fick en burk med Slime (även det en poppis modegrej från samma tid) och Ana fick en flaska läsk med blåbärssmak, av samma typ som Vira Blåtira (80-talsläsk som åter går att köpas i affärerna). Hihi! Visst hade jag tänkt till lite när det gällde valet av priser, eller hur!? ;-)

Sen gick jag iväg till köket och garnerade tårtorna. Väl tillbaka fick jag veta att jag skulle sätta mig ner vid bordet. Mamma hade knåpat ihop en sångtext som handlade om mig. Alla ställde sig upp runt det stora bordet och sjöng den för mig. Jag tyckte att mamma hade fått till texten bra. Skulle själv aldrig kunnat komma på en så påhittig text tror jag.. :-DFikat var nu uppdukat och alla högg in på tårtorna. Blev glad för jag fick mycket beröm för dom. Kul att dom blev lyckade!

Efter fikat var det dags för mig att öppna paketen. Jag fick bland annat presentkort på resor, i affärer, på massage och en dag på spa! Fick även lite grejor till min bil, parfym av märket Kylie Minouge och en ny tallriksservis som jag önskat mig. Tack än en gång allihopa för era fina presenter som ni gav mig. Jag blev verkligen hur glad som helst!

Festen fortsatte med ytterligare en lek. Den hette ”Vi är så glada” och det var nu som mina förberedda små påsar kom till användning. Alla satt runt bordet och blev tilldelade varsin påse. Varje påse innehöll en text med instruktioner, två pappersassietter med utskurna avlånga hål, två sockerbitar, två små plastmuggar och en partyhatt i klatschig färg. Så här gick leken till:

----------------------------------------------------------------------

 - Töm påsen och sätt på dig partyhatten på huvudet och sjung:                                                  
     
Melodi: Ja, må han leva.
"Vi är så glada - Vi är så glada. Vi är så gla-ada, så glada idag.                          Ja visst är vi glada - Ja visst är vi glada. Ja visst är vi gla-ada - så glada idag."

- Sätt tallrikarna på öronen och sjung:                                                  
                                                  
Melodi: Oh My Darling Clementine.
"Vi är glada - vi är glada. Vi är glada just i dag.                                              
  Vi är glada - vi är glada. Vi är glada just i dag."

- Sätt nu tänderna (sockerbitarna) under överläppen och sjung:                                                                                           
         Melodi: Gubben Noah.
"Vi är glada - vi är glada. Vi är jätte glada.                                            
         Vi är jätte glada - vi är jätte glada.                                            
                   Vi är glada - vi är glada. Vi är jätte glada."

- Sätt nu dom små plastmuggarna på ögonen och sjung:                                                  
                                                  
Melodi: Happy Birthday.
"Vi är glada idag. Vi är glada idag. Vi är glada, vi är glada. Vi är glada idag."

-------------------------------------------------------------------

Denna lek blev kvällens absoluta höjdpunkt! Vi skrattade så vi skrek och låg dubbelvikta! Många skrattade så att tårarna sprutade! Uj uj vad kul vi hade. Du kanske tror att denna lek mest passar på ett barnkalas, men där hade du fel. Alla mina vänner och släktingar, oavsett ålder, hade lika kul åt detta. Du kan bara föreställa dig vad svårt det var att skratta med två sockerbitar under överläppen och muggarna fastklämda runt ögonen. Alla såg så otroligt roliga ut! Se korten här under denna text vettja. :-D

Kvällen avslutades med karaoke som visades på en OH-duk med hjälp av en videokanon. Jag hade kopplat in två mikrofoner. Vilka näktergalar vi var allihopa! Ha ha! Pavarotti, Andrea Bochelli och Celine Dion kan ju slänga sig i väggen efter att ha lyssnat på mina gästers fina sångröster. Och den mest skönsjungande näktergalen av dom alla var ju jag själv såklart! *just kidding* Krax, krax lät det när jag öppnade munnen. Njae… okej då… ska jag vara helt uppriktig så kan man kan väl säga att jag sjöng mittimellanbra. :-P

Klockan halv fem på söndagsmorgonen kom jag i säng. Trött men lycklig efter en lyckad 30-årsfest.  Nu tycker ni säkert att jag har skrivit väldigt detaljerat om min ”lilla” fest. Men jag har gjort det, för att kunna minnas i framtiden hur denna fest var. Det är ju inte varje dag som man fyller 30 bast vettja! ;-)

Kramisar från lilla mig!

”Länge leve 80-talet!”

I´m back!

Det var några dagar sedan jag skrev här nu, men ni ska bara veta vad mycket jag har haft att stå i på sistone! Jag har agerat festfixare sörrni. Bindefeldt har fått konkurens av 30-taggaren Jenny! Uj uj, det visade sig att det skulle till en hel del planerande, handlande och klurande för att få till mitt 30-årspartaj.. Men så här efteråt kan jag berätta att festkvällen blev grymt lyckad tycker jag. Ett underbart minne för livet. :-D

I fredags hade jag och min snälla hjälpsamma mamma tagit ledigt från våra jobb för att kunna förbereda inför min ferre som gick av stapeln på lördagskvällen (den 30 augusti). På förmiddagen stack vi iväg till min gulliga mormor. Hon fyllde 86 år i lördags, men eftersom mamma och jag inte hade tid att åka till henne då, så passade vi på att gratta henne dagen före.

Mormor är dement (som jag nämnde tidigare i min blogg) och hon har bott på demensboende i fyra år. För vissa inneboende går det fort utför – tyvärr.. Min mormor har överlevt flera av sina rumsgrannar som har kommit dit efter henne. Mormor-gumman har ju blivit skruttigare och mer virrig med åren, men hon är fortfarande den piggaste och skojfriskaste av alla som bor på hennes avdelning. Personalen tycker att hon är så lätt att ha att göra med och hon är genast med på noterna när någon skojar med henne. Det är jätteroligt att höra verkligen. Måtte hon aldrig bli så pass dålig att hon blir sittandes och stirrar med tom blick rakt framför sig och behöver bli matad.. Det är ju inget roligt liv att leva.. När jag kramar om mormor så kan hon på skoj daska till mig i baken eller nafsa mig i örat. Knas-Fia! Tihi.

Efter att vi lämnat mormor åkte vi till festlokalen inne i stan och rekogniserade.. Vi kollade hur vi skulle möblera och hur man kopplade in min laptop (i vilken jag hade all 80-talsmusik i) till högtalarna och till videokanonen som vi skulle visa karaoken på. Från festlokalen drog vi vidare till diverse mataffärer och shoppade mat. Nu hade jag lejt bort tillverkandet av festbuffén, men vi behövde ändå handla de alkoholhaltiga och icke alkoholhaltiga dryckerna, ingredienserna till dom båda tårtorna som jag skulle göra plus vickningen till senare på kvällen.

I fredags åkte vi hemifrån kl 9 på morgonen och kom inte hem igen förrän klockan var efter 19 på kvällen. Var rätt mör då, men det fick jag bortse ifrån. Nu var det nämligen dax att ställa sig och baka tårtor! När jag var liten hade jag dille på att baka. Så fort jag kom hem från skolan ställde jag mig och bakade kakor och diverse andra bakverk. Sen jag blev vuxen har jag inte bakat lika mycket.. Har inte haft någon att baka till och jag kan ju inte baka och äta upp allting själv. Då skulle undertecknad rullat fram till slut. Sanna mina ord. ;-P

Det var roligt att baka tårtorna! Jag hade hittat två nya recept på nätet som jag aldrig provat förut. Jag gjorde en hallontårta med mandelmassebotten och en After Eight-tårta. Det visade sig sen att båda tårtorna gjorde succé bland gästerna! Kul! Förutom tårtorna knåpade jag även ihop en tipspromenad bestående att frågor som handlade om 80-talet (eftersom festen hade 80-talet som tema) och om mig. Stupade i säng vid 1.30-tiden ZzzZzzZzz…

Lördag morgon. Vaknar en timme före klockan skulle ringa. Rise and shine! Idag är det partydax!! :-D Hela förmiddagen gick åt till att handla det sista i centrum, duscha, packa ihop allt som skulle med till festlokalen.. Vid 13-tiden kom mamma och Janne som ställde upp som chaufför och festhjälpförberedare (oj vilket ord jag kom på där!). Mamma hade väl tagit med typ fem kassar fulla med grejor och jag hade ungefär lika många. My god vad med grejor. Vi fick knappt plats själva i bilen..

Jag hinner inte skriva om själva festen ikväll.. klockan börjar närma sig läggdax men innan dess ska hänga tvätten.  Jag skriver som man kan läsa i en del böcker: ”To be continued…”  ;-D

Kram // Jenny

Här är ett kort på mig och min kära mormor och ett kort på mina två tårtskapelser: